Våra prioriteringar

ICC Sveriges policyprioriteringar 2025

Internationella Handelskammarens policyutvecklande arbete sker inom ramen för våra tio kommittéer. Eftersom företags möjligheter att göra internationella affärer påverkas av utvecklingen på många områden täcker kommittéerna alltifrån handelspolitik till digitalisering, hållbarhet och skatter. Gemensamt för vårt arbete inom dessa områden är dock en global ansats. Målsättningen är att de regler, standarder och ramverk som företag har att förhålla sig till på olika marknader ska vara så företagsvänliga och globalt harmoniserade som möjligt.

När 2025 inleds står företagen inför en värld som är mer komplex och utmanande än på flera decennier. Geopolitiska konflikter, tullhöjningar och industripolitikens återkomst hotar inte bara världsekonomin utan även enskilda företags möjligheter att göra internationella affärer. Samtidigt visar klimatkrisen och andra internationella kriser på ett ökande behov av gemensamma åtgärder och multilateralt samarbete. Med vår unika roll som enda näringslivsorganisation med observatörsstatus i FN och som näringslivets globala röst i institutioner som bl.a. WTO, OECD och G20 arbetar vi kontinuerligt för att stärka det multilaterala systemet. Det är en förutsättning för att kunna hantera globala utmaningar och ge företag nödvändig stabilitet och förutsebarhet.

Utöver de prioriteringar som driver vårt påverkansarbete och framtagandet av egna självreglerande verktyg, bevakar och informerar kommittéerna också aktivt om ny lagstiftning, pågående internationella processer och utvecklingen i stort på respektive område.

Nedan finner ni ICC Sveriges policyprioriteringar för verksamhetsåret 2025. Prioriteringarna utgör ett urval av alla de frågor som ICC arbetar med globalt. För mer information om vårt arbete, vänligen kontakta oss.

Digital ekonomi

  • Stärka cybersäkerheten globalt. Förekomsten av cyberbrottslighet fortsätter att öka och negativt påverka tillväxt, innovation och säkerhet för bolag av alla storlekar. Vi kommer att verka för att företag inte själva ska bära hela kostnaden för den negativa utvecklingen, utan belysa de åtgärder som såväl privat som offentlig sektor behöver vidta, bl.a. för att skydda kritisk infrastruktur och deras leverantörskedjor.
  • Främja harmoniserad reglering och ansvarsfull implementering av AI globalt. Den snabba utvecklingen av AI har lett till ett ökat intresse från beslutsfattare att reglera tekniken, både nationellt, regionalt och globalt. Givet att processerna sker på flera olika nivåer och den risk för fragmentering som det medför kommer vi att verka för mer harmoniserad reglering som värnar innovation, mänskliga rättigheter och näringslivets självreglering. Samtidigt finns en risk att den regulatoriska fragmenteringen gör det för dyrt och riskfyllt för mindre företag och företag i utvecklingsländer att implementera den nya tekniken. Vi kommer därför även arbeta för att främja tillgången till och utveckla vägledning i hur de kan implementera AI-lösningar.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Digital Ekonomi här »

+ Läs mer

Handel och Investeringar

  • Främja global frihandel och motverka protektionism. Krig och konflikter, den geopolitiska rivaliteten mellan USA och Kina och fragmenteringen av standarder och regleringar fortsätter skapa långtgående negativa konsekvenser för företag världen över. Dessutom riskerar trenden med industripolitiska subventioner, tullhöjningar och säkerhetsrelaterade handelsbarriärer att förstärka de protektionistiska tendenserna. Näringslivet måste därför fortsatt förbli en stark röst för öppen internationell handel som en grund för ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, fred och stabilitet. Därför kommer vi under året bl.a. att tillsammans med IMF belysa tullhöjningarnas negativa effekter på företags leverantörskedjor och konkurrenskraft.
  • Värna det multilaterala handelssystemet och stärka dialogen mellan näringslivet och WTO. WTO är grunden i det globala handelssystemet. I en skakig omvärld är dess regelverk viktigare än någonsin för att skapa förutsägbarhet och undvika handelshinder. Samtidigt har få uppdateringar av WTO:s regelverk skett de senaste 25 åren, medan internationell handel har genomgått stora förändringar. Behovet av reform är därför stort. Samtidigt tas steg i fel riktning. I samband med det senaste ministermötet MC13 under vintern 2024 beslutade WTO:s medlemsstater bl.a. att, trots unison kritik från den privata sektorn, införa ett slutdatum för e-moratoriet som tidigare säkerställt att digitala transaktioner inte varit föremål för tullavgifter. Därför måste dialogen och samarbetet WTO och näringslivet emellan stärkas. I upptakten till nästa ministerkonferens MC14 under 2026 kommer vi fortsätta arbeta för att öka medvetenheten om viktiga handelspolitiska frågor för näringslivet.
  • Verka för harmoniserade regelverk inom nya områden. WTO har en unik möjlighet att skapa goda förutsättningar för näringslivet genom gemensamma globala regler. På senare år har dock förekomsten av unilaterala handelsåtgärder ökat. Det syns bl.a. vad gäller EU:s CBAM som har inspirerat liknande åtgärder. Dessa och andra unilaterala åtgärder skapar en betydande risk för handelshinder och ett mer komplext, fragmenterat landskap för företag. Under året kommer vi därför verka för ökat samarbete och harmonisering inom nya handelspolitiska områden.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Handel och Investeringar här »

+ Läs mer

Handelsrätt

  • Verka för ett juridiskt erkännande av elektroniska handelsdokument i Sverige. Genom vårt globala Digital Standards Initiative verkar vi för att elektroniska handelsdokument ska vinna juridiskt erkännande som giltiga originalhandlingar i nationell lagstiftning runt om i världen. Under 2024 hemställde vi regeringen om behovet av en översyn av nuvarande svensk lagstiftning för att möjliggöra användandet av elektroniska handelsdokument. Genom att digitalisera handelsdokument kan handläggningstiden minska med 75 % och stora kostnadsbesparingar göras. Under 2025 kommer vi fortsatt att verka för en lagändring i Sverige.
  • Bidra till utvecklingen och tillämpningen av Incoterms® och ICC:s andra handelsrättsliga verktyg. Våra handelsrättsliga verktyg, däribland de internationellt erkända reglerna för leveransvillkor Incoterms® och diverse modellavtal, är viktiga praktiska hjälpmedel för företag som handlar internationellt. Kommittén har en central roll i att bidra till uppdateringen av befintliga verktyg, men också att utveckla nya som kan hjälpa företag att navigera handelsrättsliga frågor.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Handelsrätt här »

+ Läs mer

Hållbarhet

  • Driva på för en effektiv implementering av Parisavtalet och för att hålla 1,5-gradersmålet vid liv inför och under FN:s klimatkonferens COP30. Vi har som näringslivets officiella fokalpunkt inom FN:s klimatkonvention en unik roll i att förmedla näringslivets åsikter under förhandlingarna. Vi kommer att erbjuda möjlighet till ackreditering och synlighet under konferensen samt löpande bevakning. COP30 i Brasilien i november markerar starten för nästa cykel av klimatarbetet som pågår till 2035. Det blir därför ett viktigt tillfälle att säkerställa höjda ambitioner i klimatarbetet och påvisa vilka effektiva åtgärder som kan vidtas för att underlätta näringslivets gröna omställning.
  • Främja omställningen till en cirkulär ekonomi genom uppdaterade globala och regionala regelverk. Internationell handel och gränsöverskridande materialflöden är en förutsättning för omställningen till en cirkulär ekonomi på global skala. För att möjliggöra dessa flöden behövs uppdateringar av globala regelverk som Baselkonventionen samt reformer inom bl.a. WTO, Världstullorganisationen WCO och EU, något vi belyste i en rapport från 2024 och fortsatt kommer att verka för 2025. Vi kommer även fortsätta följa och representera det globala näringslivet i FN:s plastförhandlingar som förväntas avslutas under året.
  • Främja ansvarsfullt företagande och hållbarhet genom hela leverantörskedjan. En alltmer komplex omvärld ställer nya och högre krav på företagens hållbarhetsarbete och ansvarsfulla agerande genom hela värdekedjan. Under året kommer vi verka för att sprida och främja tillämpningen av existerande ICC-verktyg såsom våra regler för bekämpning av korruption och vår vägledning för ansvarsfullt företagande på utmanande marknader. Därtill kommer vi se över behovet av nya och uppdaterade vägledningar, bl.a. till små och medelstora bolag vad gäller due diligence-krav. I takt med att arbetet med att göra hela leverantörskedjor hållbara fortskrider måste det säkerställas att alla företag i kedjan har rätt kunskap och stöd.
  • Företräda näringslivet i FN:s arbete med att uppfylla målen för hållbar utveckling. Drygt halvvägs till deadline för Agenda 2030 är endast 16 % av de globala målen för hållbar utveckling uppfyllda. Under FN:s kommande Financing for Development-konferens i Sevilla i juni-juli kommer man bl.a. att diskutera hur finansiering kan mobiliseras för att påskynda måluppfyllelsen. ICC har fått en unik roll under konferensen i att sammanställa näringslivets rekommendationer. Därför kommer vi inför och under konferensen att understryka näringslivets behov av möjliggörande policys, regleringar och incitament för att öka investeringar.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Hållbarhet här »

+ Läs mer

Immaterialrätt

  • Främja enhetliga lagar, regelverk och policy på immaterialrättsområdet. Ett starkt och harmoniserat immaterialrättsligt skydd är viktigt för att underlätta internationell handel och lägger grunden för innovativa ekonomier. Som näringslivets röst i fora som WIPO och WTO kommer vi därför arbeta för ökad harmonisering och mindre fragmentering genom att värna och främja gemensamma internationella immaterialrättsregler och en enhetlig implementering i nationell rätt.
  • Uppdatera ICC:s IP Roadmap. I takt med att immateriella tillgångar får allt större betydelse för såväl företags affärsverksamhet som deras värdering blir det desto viktigare för bolag av alla storlekar att värna sina rättigheter. Under året kommer vi därför att uppdatera vår Intellectual Property Roadmap som ger företag praktisk vägledning kring hur de bäst skyddar och utnyttjar sina immateriella tillgångar.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Immaterialrätt här »

+ Läs mer

Konkurrens

  • Underlätta för företag att navigera och efterleva ökande notifieringskrav. Företag möter ökande och mer komplexa notifieringskrav, vare sig det handlar om förvärv och företagskoncentrationer, subventioner och skattelättnader från tredje land eller granskning av utländska direktinvesteringar. Under året kommer vi verka både för att underlätta för företagen att navigera och efterleva kraven och i kontakt med myndigheter runtom i världen för att dessa processer ska effektiviseras och den administrativa bördan för företagen bli så begränsad som möjligt.
  • Främja efterlevnad av konkurrensregler genom praktiska verktyg och vägledning. Efterlevnad av konkurrenslagstiftning är avgörande för att säkerställa rättvisa marknadsförhållanden och undvika kostsamma sanktioner. För att stödja företag i detta arbete kommer vi att främja användningen av ICC:s uppdaterade Antitrust Compliance Toolkit. Verktyget erbjuder konkret vägledning för att bygga en företagskultur präglad av compliance, genomföra riskbedömningar och implementera effektiva kontroll- och förbättringsåtgärder. Vi kommer även verka för att stärka dialogen mellan företag och konkurrensmyndigheter i syfte att underlätta efterlevnad och minska risken för regelbrott.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Konkurrens här »

+ Läs mer

Marknadsföring

  • Främja implementeringen av ICC:s Marknadsföringskod. Marknadsföringskoden utgör en globalt erkänd standard för ansvarsfull marknadskommunikation. I Sverige utgår såväl domstolar som Reklamombudsmannen ifrån koden i sina bedömningar av reklam. Under 2024 lanserades en ny version av koden som börjar tillämpas av Reklamombudsmannen från och med 1 januari 2025. Under året kommer vi därför arbeta med att sprida kunskap om koden och hur den kan hjälpa marknadsförare säkerställa att deras kommunikation är etisk, vederhäftig, laglig och fri från stötande innehåll.
  • Uppdatera ICC:s fördjupande riktlinjer samt utveckla nya kring användandet av AI i marknadsföring. Till Marknadsföringskoden hör kompletterande riktlinjer samt branschspecifika ramverk, verktyg, guider och särskilda vägledningar. Under året kommer det att inledas en revidering av dessa komplement för att möta de förändringar som har skett på marknaden inom respektive område. Mot bakgrund av det ökade användandet av AI i marknadsföring kommer vi även utarbeta specifika riktlinjer kring hur tekniken kan användas på ett ansvarsfullt och etiskt sätt i marknadsföringssyfte.
  • Värna om näringslivets självreglering på marknadsföringsområdet. Självreglering är en grundläggande princip för att säkerställa företags ansvarstagande och samtidigt minska behovet av betungande lagstiftning. På marknadsföringsområdet har självreglering varit normen och ICC:s Marknadsföringskod har ända sedan 1937 utgjort grunden för denna självreglering. På senare år har självregleringen dock utmanats av en ökad aptit från lagstiftare om nya regleringar gällande marknadskommunikation. Ett viktigt uppdrag under året blir därför att sprida kunskap om självregleringens roll och betydelse på marknadsföringsområdet.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Marknadsföring här »

+ Läs mer

Skatter

  • Bidra med näringslivets perspektiv till internationella skattereformer. Inom FN kommer man 2025 inleda arbetet med att utarbeta ett nytt internationellt skattefördrag. Efter att ha deltagit som observatör i överläggningarna om arbetets uppdragsbeskrivning kommer vi under de fortsatta förhandlingarna att förespråka ett globalt samordnat skattesystem som inte får utformas på bekostnad av företagen. Det är dels viktigt att befintliga framsteg tas i beaktande i utformningen, såsom OECD Two Pillar Solution, dels att näringslivet får en formell konsultativ roll i förhandlingsprocessen för att säkerställa långsiktig förutsebarhet för företagen och att dubbelbeskattning undviks.
  • Verka för att skattesystem ska främja och inte hämma företags hållbarhetsinvesteringar. Skattepolitiken har en viktig roll att spela i att främja de stora investeringar som företag behöver göra i den gröna omställningen. I en rapport vi lanserade 2023 framgick det dock att svensk skattelagstiftning i flera fall riskerar att hämma dessa investeringar, varför vi under 2024 hemställde regeringen om att åtgärda nuvarande hinder i svensk skattelagstiftning tillsammans med förslag på konkreta ändringar i inkomstskattelagen för att adressera dessa. Under 2025 kommer kommittén dels att fortsätta följa frågan nationellt, dels genom en global ICC-arbetsgrupp undersöka hur en effektivt utformad skattepolitik kan stödja FN:s mål för hållbar utveckling.
  • Verka för att minimera negativa effekter av överlappande regleringar. Med fler unilaterala initiativ på skatteområdet och angränsande områden ökar risken för ett fragmenterat landskap som skapar onödig komplexitet för företagen. Detta har bl.a. visat sig vad gäller EU:s Foreign Subsidies Regulation, där vissa typer av vedertagna skatteavdrag kommit att definieras som utländska subventioner. Vi kommer att ta fram en skrivelse för att påvisa den oproportionerliga bördan sådan lagstiftning kan få på företagens skattearbete. Vi kommer även fortsatt att verka i EU:s Platform for Tax Good Governance för att säkerställa att nya skatteregleringar inte överlappar med befintliga och leder till ökad börda för företagen.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Skatter här »

+ Läs mer

Skiljedom

  • Sprida kunskap och information i Sverige om ICC:s Skiljedomstol. Ett viktigt uppdrag för ICC Sverige och kommittén är att sprida kunskap om Skiljedomstolens verksamhet bland såväl svenska skiljedomare som bolagsjurister. Vi kommer därför under året att anordna flera tillfällen att uppdatera sig kring Skiljedomstolens arbete. En del i uppdraget är också att öka förståelsen för hur viktig tillgången till kommersiell tvistlösning är för att företag ska våga och vilja göra affärer internationellt.
  • Revidera ICC:s skiljedomsregler. Skiljeförfaranden vid vår Skiljedomstol utgår från ICC:s skiljedomsregler. Under 2024 inleddes arbetet med att revidera dessa. Sedan 2023 pågår också ett arbete med att se över våra förenklade skiljedomsregler, Expedited Procedure Provisions (EPP), som tillämpas när det rör sig om mindre tvister i syfte att minska både tidsåtgången och kostnaden för skiljeförfarandet. Under 2025 kommer arbetet med båda dessa revideringar att fortgå.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Skiljedom här »

+ Läs mer

Trade Finance

  • Förtydliga tillämpningen av ICC:s regler för trade finance. ICC:s regelverk (t.ex. UCP600) utgör den regelbaserade grunden för trade finance-branschen globalt. En central uppgift är därför att verka för att reglerna upprätthålls och utvecklas genom att förtydliga deras tillämpning. Det görs bl.a. genom s.k. Opinions, vägledande bedömningar kring hur reglerna ska tolkas i olika sammanhang.
  • Uppdatera ICC:s ISBP-vägledning. International Standard Banking Practice (ISBP) är ett komplement till ICC:s rembursregler UCP600 som återspeglar bästa praxis för tolkningen och tillämpningen av reglerna. Under 2024 inleddes en revidering av vägledningen som kommer att fortsätta under 2025.
  • Överbrygga trade finance-gapet genom att främja utvecklingen av branschen och bolags tillgång till finansiering. Gapet mellan efterfrågan och det faktiska utbudet av handelsfinansiering uppgår till över 2,5 biljoner kronor och drabbar särskilt små och medelstora bolag. Samtidigt är branschen i stort beroende av fysiska handlingar och manuell hantering. En viktig del i att överbrygga trade finance-gapet är därför att främja branschens digitalisering. Parallellt fortsätter utvecklandet av ICC:s ramverk för hållbar trade finance som lanserades i en uppdaterad version 2024 och syftar till att öka tillgången till finansiering för hållbara handelstransaktioner.

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Trade Finance här »

+ Läs mer