Som medlem i ICC Sverige är ditt företag eller organisation aktivt med och bevakar och påverkar utvecklingen inom områden som får bäring på internationell handel. På den här sidan har vi sammanställt vilka prioriteringar ICC Sverige har för 2022 och vilka möjligheter ni har att engagera er i arbetet.

Policyprioriteringar för ICC år 2022

ICC Sveriges policyutvecklande arbete sker inom ramen för våra tio kommittéer. Eftersom företags möjligheter att göra internationella affärer påverkas av utvecklingen inom en rad olika områden täcker kommittéerna in alltifrån handelspolitik till digitalisering, hållbarhet, och skatter. I kommittéerna deltar experter från våra medlemsföretag och -organisationer. Kommittéerna motsvaras internationellt av ICC:s globala kommissioner med ansvar för ICC:s globala policyutveckling och påverkansarbete i internationella forum som FN, WTO, EU och OECD.

Nedan har vi listat prioriterade frågor för våra kommittéer och ICC:s globala policyarbete under 2022. Om ni vill veta mer om hur ICC arbetar med olika frågor och hur ni kan engagera er är ni välkomna att höra av er till ICC Sveriges policyansvarige, henrik.blomqvist@icc.se.

Här kan du ladda ner en PDF-version av våra prioriteringar »

Uppdatering: Här kan du ladda ner prioriteringarna tillsammans med en halvårsavstämning av utvecklingen (juli/2022) »

Uppdatering 1 juli

ICC:s arbete för att främja global frihandel och underlätta hållbara internationella affärer har fortsatt under våren. Nedan finner ni sammanfattande noteringar och länkar gällande vilka insatser ICC gjort i förhållande till de prioriteringar som lades fram vid årsskiftet 2022. Utöver specifika interventioner, konferenser, policypapper och vägledning har ICC även under 2022 slutit ett samförståndsavtal med OECD och organisationerna kommer framöver arbeta närmare i frågor som berör det globala näringslivet. 

På grund av Rysslands invasion av Ukraina har vissa omprioriteringar skett i vårt arbete och ICC har genomfört en rad insatser för att stödja människor som påverkats av konflikten, både i och utanför Ukraina. Bl.a. har ett ICC Centre of Entrepreneurship inrättats i Kiev som ett led i att stödja det hårt utsatta ukrainska näringslivet. De negativa sekundära effekterna för det globala näringslivet av sanktionerna mot Ryssland och hur de kan motverkas har belysts i öppna brev till globala beslutsfattare och ett samarbetsavtal med hjälporganisationer som UNHCR slutits. Utöver detta har ICC även utkommit med vägledning om hur trade finance-branschen ska efterleva sanktionerna och med ekonomiska analyser om världsläget.

+ Läs mer

Digital ekonomi

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Digital Ekonomi här »

Kommittén för digital ekonomi arbetar med frågor med direkt koppling till digitaliseringen och utvecklingen av den digitala ekonomin. Prioriteringar för året är att:

  • Driva på de pågående plurilaterala e-handelsförhandlingarna inom
    WTO
    för att de så snart som möjligt ska resultera i ett färdigförhandlat och robust avtal samt verka för att WTO:s moratorium på tullar på elektroniska överföringar ska permanentas.
  • ICC har följt utvecklingen i e-handelsförhandlingarna och i synnerhet diskussionerna om förlängningen av moratoriet på tullar på elektroniska överföringar. ICC drev tillsammans med över 100 näringslivsorganisationer frågan inför ministerkonferensen MC12. Från ICC:s sida vill se vi att moratoriet blir permanent, men det faktum att det trots stor osäkerhet till slut förlängdes under MC12 var en stor framgång.
  • Bidra till OECD:s arbete med principer för det offentligas tillgång till privat data för att påvisa de utmaningar som kan uppstå när myndigheter begär tillgång till data hos den privata sektorn.
    ICC har utkommit med rapporten Trusted Government Access to Personal Data Held by the Private Sector som belyser problematiken kring myndigheters tillgång till personliga data hos den privata sektorn och inkluderar även policyrekommendationer.
  • Stärka cybersäkerheten genom att bidra med näringslivets behov och erfarenheter till arbetet i FN:s öppna arbetsgrupp med att utveckla normer och principer för staters beteende i cyberrymden samt till förhandlingarna i FN:s ad hoc-kommitté om ett internationellt fördrag om cyberbrottslighet.
    ICC har under 2022 följt utvecklingen inom FN lanserat rapporten Implementing Norms and Rules for Responsible State Behaviour in Cyberspace and Enhancing Cooperation to Counter Cybercrime. Rapporten introducerar även konceptet Cyber Development Goals, som syftar till att stärka kollektiv handling för bättre säkerhet och sund utveckling i cybersfären. För närvarande pågår en vidareutveckling av konceptet samt utvecklandet av ICC:s formella position i förhållande till förhandlingarna om cyberbrottslighet i FN:s ad hoc-kommitté.
  • Främja global tillgång till internet genom att visa på konkreta policyåtgärder som underlättar för den privata sektorns möjligheter att tillhandahålla uppkoppling till alla människor överallt, och påvisa de samhälleliga fördelarna med tillgång till uppkoppling.
  • 2 miljarder människor saknar fortfarande tillgång till internet. Under våren utkom ICC med rapporten Delivering Meaningful Connectivity som syftar till att påvisa hur näringslivet och offentlig sektor tillsammans kan främja uppkoppling globalt. Rapporten kommer ligga till grund för ICC:s deltagande på flera konferenser under året, bl.a. det 17:e Internet Governance Forum (IGF) i Addis Abeba, Etiopien.
  • Utveckla en färdplan för hur regeringar på ett effektivt och storskaligt sätt kan främja digitaliseringen av små och medelstora företag.
  • ICC har lanserat ICC Small Business Champions Network, som är ett initiativ för ökat kunskapsutbyte mellan små och medelstora företag som handlar internationellt och som även ska stärka småföretagarperspektivet i ICC:s globala påverkansarbete. Digitalisering är ett av tre fokusområden under 2022. ICC samarbetar också med European Law Institute för att utveckla en Data Management Guide for Business, som ska hjälpa små och medelstora företag dra full nytta av sin data.
  • Värna fria dataflöden och visa på dess betydelse för den globala ekonomin, bl.a. genom att bygga tillit med robust dataförvaltning och dataskydd.
  • ICC har under året arbetat med frågor rörande fria dataflöden i en bred bemärkelse, bl.a. i upptakten inför MC12 då man genom flertalet kanaler påtalade  att ett minimumkrav för det globala näringslivet var att ministerkonferensen skulle utmynna i en förlängning av det befintliga moratoriet.
  • Bevaka den bredare utvecklingen kopplat till bl.a. EU:s och USA:s Trade and Technology Council, risken för en teknologisk frikoppling mellan USA och Kina och hur EU förhåller sig till det, samt regleringen av ny teknik och digitala tjänster, däribland EU:s Digital Services Act, Digital Markets Act och AI-reglering, och hur den globala digitala ekonomin påverkas av dessa trender.
  • Från svensk sida har vi lyft vikten av att ICC noggrant följer utvecklingen inom både EU och Trade and Technology Council. ICC Working Group on Data Governance planerar bl.a. att utveckla ett policypapper om opersonliga data kopplat till EU:s Data Act.
+ Läs mer

Handel och Investeringar

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Handel och Investeringar här »

Handels- och investeringskommittén bevakar den handelspolitiska utvecklingen och arbetar för frihandel och harmoniserade globala regler för handel och investeringar. Prioriteringar för året är att:

  • Värna det multilaterala handelssystemet genom att driva på för reform av WTO i linje med det globala näringslivets prioriteringar, bl.a. i samband med WTO:s ministerkonferens MC12 och ICC:s parallella konferens MC12 Business Forum.
  • ICC var en starkt drivande kraft i upptakten till WTO:s ministerkonferens MC12, och släppte inför konferensen ett uttalande med näringslivets prioriterade frågor. MC12 resulterade i Genève-paketet, vilket ICC välkomnat och ser som ett steg i rätt riktning för organisationen. På grund av rådande restriktioner kunde inte ICC:s Business Forum arrangeras, I stället anordnadesen näringslivsfrukost tillsammans med WTO:s generaldirektör.
  • Genom att verka för ett starkt multilateralt system också undvika regulatorisk fragmentering, överbrygga regionala utvecklingar och främja globalt harmoniserade regler.
  • Det multilaterala systemet har till följd av kriget i Ukraina och dess efterdyningar påverkats negativt. ICC:s generalsekreterare John Denton blev i mars invald som enda näringslivsrepresentant i FN:s generalsekreterares Steering Committee of the Global Crisis Response Group on Food, Energy and Finance som arbetar för hur världssamfundet bäst adresserar den globala krissituationen inom livsmedels-, energi- och finansbranschen.
  • Följa och komma med näringslivets inspel till de fortsatta diskussionerna om handel, miljö och klimat inom WTO:s Trade and Environmental Sustainability Structured Discussions (TESSD).
  • WTO höll tidigare i år ett uppstartsmöte för en dedikerad arbetsgrupp om handel och miljömässig hållbarhet inom ramen för Trade and Environmental Sustainability Structured Discussions. Under mötet deltog ICC och presenterade rapporten The Circular Economy and International Trade. I maj deltog också en ICC-delegation bestående av bl.a. Ragn-Sells och IKEA i ett möte med WTO-arbetsgruppen för att diskutera näringslivets utmaningar. Arbete pågår inom såväl cirkulär ekonomi som miljövänliga varor och tjänster, handelsrelaterade klimatåtgärder, samt subventioner av fossila bränslen. TESSD består av 75 medlemsländer som tillsammans täcker 85% av världshandeln, och förhoppningen är att man kommer kunna leverera konkreta resultat till nästa ministerkonferens, MC13.
  • Bidra med näringslivets inspel till pågående diskussioner om ett avtal om investeringsfrämjande inom WTO.
  • Diskussionerna i WTO resulterade i december 2021 i uttalandet Joint Statement on Investment Facilitation for Development och man planerar att ha ett färdigförhandlat dokument till slutet av 2022. För att följa dessa förhandlingar har ICC startat upp arbetsgruppen Working Group on Investment Policy.
  • Bevaka störningar i de globala leveranskedjorna och identifiera policyåtgärder för att motverka dem.
  • Störningarna i de globala leveranskedjorna har under 2022 dels påverkats negativt av det pågående kriget i Ukraina och dess följdeffekter, dels av länders fortsatta åtgärder till följd av Covid-19. Detta har lett till logistiska utmaningar och kraftiga förseningar i produktionsled för företag. ICC har upprättat arbetsgruppen Working Group on Supply Chains and Trade Policy som ska utarbeta policyrekommendationer kring vilka handelspolitiska åtgärder som behövs för att dämpa störningarna. ICC:s globale generalsekreterare deltog i mars också i WTO:s Global Supply Chain Forumför att belysa näringslivets utmaningar.
  • Bevaka och komma med inspel på EU:s översyn av statsstödsreglerna och förslag på reglering av utländska subventioner.
  • EU-kommissionen föreslog i maj en ny förordning för att hantera snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner. ICC Task Force on International Trade and State Aid har under våren lanserat papperet ICC’s Questions and Recommendations on the European Commission’s Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Foreign Subsidies Distorting the Internal (ännu inte offentligtgjort). Papperet har skickats in till EU-parlamentet och kommer att fungera som underlag för ICC:s fortsatta arbete med frågan. Samrådsperioden med näringsliv, civilsamhälle och akademin löper till den 23 september 2022.
  • Värna och öka förståelsen för nyttan med frihandel, bl.a. genom att belysa handelns betydelse för hållbar utveckling samt genom att utveckla ett kommunikationsunderlag om vikten av investeringsavtal och investor state dispute settlement-bestämmelser (ISDS).
  • ICC Sverige kommer under 2022 att lansera en bok som belyser handels betydelse för att uppfylla de globala målen i FN:s Agenda 2030. Boken Trade and the Global Goals är planerad att lanseras under Q3.
  • Bevaka och påverka den handelspolitiska utvecklingen nationellt och regionalt, inklusive inför Sveriges EU-ordförandeskap första halvåret 2023.
  • Sverige tillträder sitt halvårsmandat som ordförande i Europeiska rådet den 1 januari 2023, och regeringen fastställer sina ordförandeskapsprioriteringar under hösten. ICC Sverige kommer följa utvecklingen och betona vikten av en öppen handelsagenda.
+ Läs mer

Handelsrätt

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Handelsrätt här »

Handelsrättskommittén utvecklar verktyg för och behandlar juridiska frågor som underbygger företags internationella affärer och följer utvecklingen inom handelsrätt globalt. Prioriteringar för året är att:

  • Utveckla nya verktyg som underlättar företags, inte minst små och medelstora, gränsöverskridande affärer och möjligheter att expandera internationellt.
  • ICC lanserade 2021 modellkontrakt för start-ups, ICC Model Contracts for Start-ups, som ska underlätta för nya företag att lägga en solid juridisk grund. Under våren har virtuella utbildningar, s.k. SME Labs, arrangerats för att introducera och underlätta användningen av modellkontrakten. ICC:s Centres of Entrepreneurship, som ska främja entreprenörskap och inspirera, underlätta och hjälpa start-ups att skala upp har vidareutvecklats. Under 2022 har flera nya centra lanserats, bl.a. i Sevilla och Bogota. Ett led i att stödja Ukrainas näringsliv var lanseringen av ett Centre of Entrepreneurship i Kiev.
  • Förvalta och uppdatera ICC:s existerande samling verktyg i form av regler och modellavtal, inklusive att utveckla nya praktiska verktyg för att främja användningen av Incoterms®-reglerna. En av årets prioriteringar är att utveckla ICC:s app Incoterms® 2020, som hjälper företag att läsa mer om och välja rätt leveransvillkor i varje affär.
  • Under 2022 utkom ICC med ett flödesschema vilket syftar till att underlätta användningen av Incoterms® 2020. Arbetet med att förbättra Incoterms®-appen fortsätter också. Under Q3 kommer appen att uppdateras med nytt innehåll. Under 2022 har även svenska representanter arbetat fram en ny global guide för användningen av Incoterms® 2020. Guiden ger bl.a. översikt över skillnaderna mellan villkoren och över köpares och säljares skyldigheter. Guiden lanseras under sommaren 2022.
  • Erbjuda en möjlighet för kommittéledamöterna att fördjupa sig i hur handelsmönstren i världshandeln utvecklas för att bättre kunna identifiera behov av nya standarder och verktyg.
  • Under våren 2022 bjöds externa talare in till kommittémötet i vår svenska Handelsrättskommitté. En representant från Kommerskollegium presenterade utvecklingen på handelsarenan ur ett statistiskt perspektiv.
+ Läs mer

Hållbarhet

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Hållbarhet här »

Hållbarhetskommittén har ett holistiskt perspektiv på hållbarhet och behandlar frågor såsom anti-korruption, klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Prioriteringar för året är att:

  • Tydliggöra näringslivets samlade intresse för en effektiv implementering av Parisavtalet och driva det som en nyckelfråga under FN:s kommande klimatkonferens COP27.
  • ICC kommer i sin roll som näringslivets officiella fokalpunkt i UNFCCC representera näringslivet i förhandlingarna under COP27. I upptakten till COP27 har representanter från ICC medverkat på den officiella för-konferensen i Bonn, Bonn Climate Change Conference. Nedan följer ICC:s officiella uttalanden under konferensen:
  • Med utgångspunkt i ICC:s övergripande Carbon Pricing Principles utveckla mer detaljerad vägledning kring hur effektiva och harmoniserade system för prissättning av koldioxidutsläpp, såsom koldioxidskatter och utsläppshandelssystem, men också gränsjusteringsmekanismer som EU:s föreslagna Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), bör utformas i praktiken.
  • Efter att under 2021 ha tagit fram 10 övergripande principer för prissättning av koldioxid fortsätter arbetet i ICC Working Group on Carbon Pricing för att utveckla mer detaljerade designprinciper och bästa praxis för olika prissättningsmekanismer. Bl.a. analyseras olika existerande koldioxidskatter och utsläppshandelssystem. Ett fördjupande policypapper kommer att presenteras under COP27.Den 22 juni röstade EU-parlamentet om de sista delarna i EU:s klimatpaket, bl.a. förslaget om en ny gränsjusteringsmekanism (CBAM) och en reform av EU:s system för utsläppshandel (EU ETS) inför förhandlingar i ministerrådet. Parlamentet enades om att ETS-systemet ska reformeras för att minska utsläppen med 63 procent till 2030, och att ambitionerna i CBAM ska implementeras i lag tidigare. ICC har ännu inte tagit ställning till CBAM, men kommer analysera ETS-systemet som en del av höstens policypapper om prissättning av koldioxid.
  • Bevaka och påverka policyutvecklingen samt tydliggöra näringslivets samlade intressen kopplade till biologisk mångfald, inklusive förhandlingarna inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) och COP15.
  • Den andra delen av COP15, FN:s konferens om biologisk mångfald, kommer att gå av stapeln den 5–17 december 2022 i Montreal. Under den första delen av COP15 lades ett utkast på ramverk om biologisk mångfald fram, Post-2020 Global Biodiversity Framework. ICC upprättade i februari 2022 en arbetsgrupp som under våren tagit fram ett positionspapper med kommentarer på utkastet. Positionspapperet kommer ligga till grund för ICC:s inspel under slutförhandlingarna i Montreal. ICC har även medverkat på FN:s officiella för-möten inför COP15 i den s.k. Open-Ended Working Group on the Post-2020 Biodiversity Framework, som har utvecklat utkastet på ramverket.
  • I samarbete med andra organisationer erbjuda verktyg och understöd till små och medelstora företag för att underlätta deras klimatåtgärder och omställningsarbete.
  • ICC startade 2021 tillsammans med WTO och ITC upp tävlingen MSME Group Small Business Champions som syftar till att uppmärksamma mindre bolags hållbarhetsarbete. Under 2022 återkommer formatet och nu pågår ett arbete för att samla in bidrag som visar på innovativa sätt att stödja små och medelstora företags klimatomställning. Vinnaren presenteras i höst på Building Bridges, som är ett initiativ för att främja samarbete kring hållbarhetsfrågor.
  • Arbeta tillsammans med FN för att stärka implementeringen av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och erbjuda en plattform för utbyte av erfarenheter inom näringslivet samt dialog med beslutsfattare, inklusive vad gäller EU:s kommande lagförslag om tillbörlig aktsamhet (due diligence).
  • ICC:s arbete med mänskliga rättigheter och arbetet med FN och EU i frågan utgår från arbetsgruppen ICC Informal Working Group on Business and Human Rights. Arbetsgruppen har under våren träffats regelbundet och diskuterat EU:s lagförslag om tillbörlig aktsamhet (due diligence). EU-parlamentet godkände EU-kommissionens förslag tidigare i år, och EU:s medlemsländer kommer nu att behandla lagförslaget, vilket förväntas ta minst ett år. ICC har inte tagit en officiell position i frågan ännu.
  • Följa och bidra till det nationella arbetet inom hållbarhet och i bredare bemärkelse till förberedelserna inför konferensen Stockholm +50 och FN:s High-Level Political Forum.
  • Under FN:s miljökonferens Stockholm +50 ackrediterade ICC medlemmar till konferensen och deltog i de s.k. Leadership Dialogues. Utöver det arrangerades även vårens kommittémöte i Hållbarhetskommittén i anslutning till konferensen och blev ett tillfälle för medlemmarna att uppdatera sig kring ICC:s hållbarhetsarbete, miljökonferensen i Stockholm samt få en framåtblick mot höstens COP27. ICC:s ordförande i kommissionen Environment and Energy hade följande att säga i en intervju i anslutning till konferensen.
+ Läs mer

Immaterialrätt

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Immaterialrätt här »

Immaterialrättskommittén bevakar utvecklingen inom immaterialrätt globalt såväl som regionalt och behandlar områden såsom designskydd, patent, upphovsrätt och varumärkesskydd. Prioriteringar för året är att:

  • Bidra med inspel till pågående FN-förhandlingar om ett globalt ramverk för bevarandet av biologisk mångfald när det kommer till access and benefit sharing och förhållandet mellan vetenskaplig forskning, innovation och biologisk mångfald.
  • För närvarande förhandlas ett nytt FN-ramverk för biologisk mångfald, Post-2020 Global Biodiversity Framework. ICC Task Force on Access and Benefit Sharing följer utvecklingen inom hur biologisk mångfald hanteras i relation till immaterialrättsliga principer. Med anledning av det har man publicerat ett policypapper om hur hanteringen av datalagring av genetiska koder bör implementeras i det nya ramverket och kommer fortsatt följa och komma med inspel under förhandlingarna.
  • Bevaka utvecklingen av principer och regelverk för hur företagens immateriella tillgångar ska värderas ekonomiskt i samband med företagsöverlåtelser eller i samband med tvister.
  • ICC Sveriges Immaterialrättskommitté hade värdering av immateriella rättigheter som huvudtema på vårens kommittémöte med inbjudna experter på värdering av patent samt varumärke. ICC släppte 2019 en handbok i frågan.
  • Bevaka utvecklingen på immaterialrättsområdet och visa på behovet av enhetliga lagar, regelverk och policy för att underlätta internationell handel, bl.a. genom att sprida kunskap om och vidareutveckla ICC:s centrala policydokument såsom IP Roadmap och ICC Innovation Principles.
  • ICC marknadsförde och spred kunskap om ICC IP Roadmap och ICC Innovation Principles under den s.k. World Intellectual Property Day. Vidare har man följt utvecklingen internationellt genom upprättandet av dedikerade arbetsgrupper som arbetar med immaterialrätt kopplat till alternativ tvistlösning, biologiska resurser, piratkopiering, och avslutningsvis artificiell intelligens.
  • Bevaka immaterialrättens betydelse för den digitala ekonomin och inom nya teknikintensiva områden såsom AI och identifiera relevanta policyutvecklingar som behöver adresseras.ICC har under våren startat upp arbetsgruppen IP and Artificial Intelligence. Arbetsgruppen består av personer med expertis inom området och har i uppdrag att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns och i vilka frågor och forum ICC bör engagera sig framöver.
  • I samarbete med bl.a. WIPO stödja lanseringen och implementeringen av verktyg som ska hjälpa små och medelstora företag att bättre skydda sina immateriella tillgångar.ICC har genom initiativet Centres of Entrepreneurship ingått partnerskap med WIPO för att bygga kunskap hos start-ups om värdet av immateriella rättigheter. Verktyget WIPO IP Diagnostics Tool ska underlätta för start-ups att i ett tidigt skede skydda sina immateriella rättigheter, och under 2022 har ett flertal workshops anordnats för att introducera verktyget.
  • Bevaka diskussionerna inom WTO om att mot bakgrund av coronapandemin göra undantag från immaterialrättsavtalet TRIPS och visa på immaterialrättens centrala betydelse för forskning och innovation för att hantera framtida kriser.
  • TRIPS-avtalet är ett internationellt skydd för immateriella rättigheter inom WTO. ICC:s position i fråga om ett undantag från avtalet har varit att avsteg från de immateriella rättigheterna riskerar att störa marknadsbaserade incitament för vidare forskning och innovation, vilket påtalades i ICC:s 27 prioriteringar för WTO som utkom 2021. Under WTO:s ministerkonferens MC12 enades medlemsländerna om att göra begränsade undantag från avtalet med målet att öka produktionen av coronavaccin.
+ Läs mer

Konkurrens

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Konkurrens här »

Konkurrenskommittén bevakar utvecklingen på konkurrensområdet globalt och verkar för harmoniserade konkurrensregler. Prioriteringar för året är att:

  • Bidra med förståelse kring hur näringslivet påverkas negativt av den tilltagande fragmenteringen av globala konkurrensregler och verka för större harmonisering, bl.a. genom International Competition Network.
  • I anslutning till International Competition Network årliga konferens anordnade ICC konferensen Pre-ICN Forum. Temat för konferensen var bl.a. hur fragmenteringen av hur konkurrensrätten tillämpas på nationell nivå kan motverkas för att underlätta för företag.
  • Uppdatera referensverket över konkurrensrättsliga domar ICC Compendium of Antitrust Damages Actions.
  • ICC:s Compendium of Antitrust Damages Actions lanserades första gången 2021. För närvarande pågår arbete med en utökad andra version.
  • Underlätta för företags regelefterlevnad genom att utveckla praktiska verktyg och vägledningar, däribland lanseringen av en ny version av ICC:s Leniency Manual om hur företag kan söka nedsättning av konkurrensskadeavgifter.
  • Den tredje upplagan av ICC:s Leniency Manual utkom i maj 2022 och ger en överblick över hur jurisdiktioner arbetar mot kartellverksamhet med s.k. Leniency Programs. Manualen ger företag steg-för-steg-vägledning i processen för att ansöka om förmånlig behandling, oavsett om det är lokala ansökningar eller ansökningar i flera jurisdiktioner.
  • Bevaka och bidra till att konkurrensrättsliga regler inte utgör hinder för partnerskap, investeringar och utvecklingen av nya tekniska och hållbara lösningar.
  • ICC har under 2022 påbörjat ett samarbete med OECD och bl.a. gemensamt arrangerat webbinarium där hållbarhet och dess relation till konkurrenslagstiftning diskuterats mellan näringsliv, NGOs och beslutsfattare. ICC har även startat upp arbetsgruppen ICC Task Force on Competition Policy and Sustainability som kommer att arbeta närmare med hur konkurrenslagstiftning kan främja företags hållbarhetsarbete.
  • Hjälpa företag att bevaka de senaste konkurrensrättsliga utvecklingarna internationellt – både övergripande trender och pågående lagstiftningsprocesser – inklusive EU:s nya horisontella konkurrensregler.
  • ICC har varit remissinstans för EU:s förslag om det uppdaterade horisontella gruppundantaget och riktlinjerna genom den dedikerade arbetsgruppen Task Force on the New EU Horizontal Competition Rules. I konsultationssvaret påtalades bl.a. vikten av att företag ska kunna samarbeta i hållbarhetssyften utan att begränsas av konkurrensregler.
+ Läs mer

Marknadsföring

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Marknadsföring här »

Marknadsföringskommittén bevakar utvecklingen på marknadsföringsområdet och arbetar för att företags marknadsföring ska vara etisk och vederhäftig samt för att stärka självregleringen på området. Prioriteringar för året är att:

  • Sprida kunskap om hur nya aktuella miljö- och klimatpåståenden såsom klimatpositiv och klimatneutral kan och bör användas i marknadskommunikation genom att främja användningen av ICC:s uppdaterade Framework for Responsible Environmental Marketing Communications och genom lanseringen av en svensk översättning.
  • Under våren har en översättning av ICC:s miljö- och klimatriktlinjer lanserats tillsammans med en utbildning med advokatfirman MarLaw på uppdrag av ICC Sverige, Sveriges Annonsörer och Sveriges Kommunikationsbyråer (KOMM).
  • Bevaka trender inom marknadsföringsområdet inom dedikerade arbetsgrupper såsom dark commercial patterns samt mångfald och inkludering, liksom nya områden såsom influencer marketing, för att vid behov uppdatera ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation (ICC-koden) och erbjuda fördjupande vägledning för marknadsförare.
  • Under våren har två internationella arbetsgrupper upprättats för att utveckla fördjupad vägledning kopplad till dark commercial patterns och mångfald och inkludering i marknadsföring. Ett generellt förarbete har också initierats för att identifiera vilka delar av ICC:s Marknadsföringskod som är i behov av en uppdatering.
  • Värna näringslivets självreglering och bygga medvetande kring ICC-koden som den erkända internationella standarden på området.
  • ICC Sveriges svenska översättning av de uppdaterade miljö- och klimatriktlinjerna uppmärksammades under våren medialt. ICC Sverige deltog bl.a. i Reform Society’s Reformsoffan för att belysa vikten av näringslivets självreglering samt på möten med SIS och RISE för att presentera de nya miljö- och klimatriktlinjerna. 
+ Läs mer

Skatter

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Skatter här »

Skattekommittén arbetar för att främja en harmoniserad och transparent skattelagstiftning som underlättar internationella affärer. Prioriteringar för året är att:

  • Stödja arbetet med skattereformer för att möta utmaningar i kölvattnet av coronapandemin, bl.a. när det kommer till skatterättsliga utmaningar kopplat till internationellt distansarbete.
  • ICC har lanserat papperet ICC Tax Reform for Remote Working Abroad som kommer med rekommendationer hur skattelagstiftning bör utformas för att tackla utmaningar som uppstår till följd av internationellt distansarbete.
  • Identifiera hur dagens skattesystem påverkar företags arbete kopplat till FN:s Agenda 2030 och vilka reformer som behövs för att underlätta och främja näringslivets hållbarhetsarbete.
  • Skatter och Agenda 2030 var huvudtemat på vårens svenska kommittémöte. Det bestämdes även att ett nationellt projekt om hur svensk lagstiftning påverkar företags hållbarhetsarbete skulle startas upp för att sedan ligga till grund för fortsatta diskussioner inom ICC internationellt.
+ Läs mer

Skiljedom

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Skiljedom här »

Skiljedomskommittén följer utvecklingen på tvistlösningsområdet globalt och bidrar till det löpande arbetet med ICC:s Skiljedomsregler, som tillhandahåller ett neutralt ramverk för internationell tvistlösning. Prioriteringar för året är att:

  • Främja digitaliseringen och användningen av ny teknik i internationella skiljeförfaranden, b.la. genom den nya ICC-rapporten Leveraging Technology for Fair, Effective and Efficient International Arbitration Proceedings, som ger vägledning i hur nya tekniska lösningar kan implementeras.
  • Rapporten Leveraging Technology for Fair, Effective and Efficent International Arbitration Proceedings lanserades i februari  2022. Rapportens syfte är att komma med vägledning och rekommendationer kring hur teknologiska lösningar kan underlätta internationella skiljeförfaranden. ICC:s Skiljedomstol har under våren själva arbetat med en digital plattform för delning av dokument mellan parter. Plattformen är planerad att lanseras under Q3 2022.
  • Undersöka utmaningar med korruption inom internationella skiljeförfaranden och hur de kan adresseras, bl.a. genom den kommande ICC-rapporten Addressing Issues of Corruption in International Arbitration.
  • Under 2022 har det genom arbetsgruppen ICC Task Force Addressing Issues of Corruption in International Arbitration genomförts en undersökning om hur de nationella kommittéernas nationella lagstiftning hanterar korruption inom skiljeförfaranden. Resultaten ska sammanställas under hösten.
  • Främja mångfald och inkludering i internationella skiljeförfaranden.
  • Arbetsgruppen Disability and Inclusion Task Force har i uppdrag att identifiera områden inom internationellt skiljeförfarande där mångfald och inkludering kan främjas, med ett specifikt fokus på människor som har någon form av funktionsvariation. Arbetsgruppen kommer träffas regelbundet fram tills januari 2023 och arbetet ska utmynna i ett s.k. toolkit.
  • Sprida kunskap och information om ICC:s Skiljedomstol till bolagsjurister.
  • Såväl ICC:s Skiljedomstol har under våren aktivt vänt sig med information till bolagsjurister genom nationella konferenser och initiativ över ICC:s globala nätverk. ICC:s internationella skiljedomskommission arbetar för närvarande också aktivt för att stärka upp representationen av bolagsjurister i kommissionens arbete.
+ Läs mer

Trade Finance

Läs mer om vilka företag och organisationer som är representerade i kommittén Trade Finance här »

Trade Finance-kommittén samlar representanter för svenska banker och företag för att bevaka och påverka utvecklingen inom trade finance internationellt och bidra till ICC:s självreglerande standarder och branschpraxis på området. Prioriteringar för året är att:

  • Genom ICC:s Digital Standards Initiative och utvecklandet av nya standarder och regelverk underlätta och främja digitaliseringen av trade finance-branschen och den administrativa sidan av internationell handel.
  • Tillsammans med WTO lanserade ICC Digital Standards Initiative under 2022 det s.k. Standards Toolkit for Cross-border Paperless Trade som identifierar redan existerande digitala standards som ska underlätta för aktörer att välja en digital lösning vid internationella handelstransaktioner. En grundpelare för arbetet framåt är att fler länder implementerar FN:s modellag om elektroniskt överförbara dokument. Sex jurisdiktioner har hittills implementerat modellagen, och i Storbritannien är en process på gång vilket kan komma att vara betydande för fler länders implementering. ICC har även utkommit med vägledning som syftar till att underlätta samarbete mellan finansiella institutioner och FinTech-bolag. Vägledningen presenterar användbara standarder för informationssäkerhet, samt kommersiella och teknologiska standarder.
  • Utveckla ett robust ramverk, i form av ICC Standards för Sustainable Trade and Trade Finance, för vad som bör anses vara hållbara trade finance-transaktioner och som kan tillämpas praktiskt av såväl banker som företag.
  • Under FN:s klimatkonferens COP26 år 2021 lanserade ICC en färdplan för projektet ICC Standards för Sustainable Trade and Trade Finance. För närvarande pågår en konsultationsprocess med över 200 expertrepresentanter från akademin och näringslivet för att utveckla en första version av ramverket, som planeras att officiellt lanseras till FN:s generalförsamlings 77:e session (UNGA 77) i september senare i år.
  • Verka för reformer av exportkreditinstituts mandat för att växla upp sektorns möjligheter att bidra till klimatomställningen.
  • ICC:s rapport Sustainability in Export Finance: Leveraging Export Finance to Supply the Delivery of the SDG’s från 2021 slog fast att exportkreditinstitut och därigenom export bör vara en interagerad strategi i länders miljö- och klimatarbete.  Rapporten kommer ligga till grund för ICC:s fortsatta arbete i frågan, bl.a. inom ramen för ICC Standards för Sustainable Trade and Trade Finance.
  • Löpande förtydliga och utveckla tillämpningen av ICC:s existerande regelverk kring trade finance genom att erbjuda vägledning och bästa praxis i tekniska frågor.
  • ICC har under 2022 släppt tre stycken Technical Advisory Briefs som förtydligar tillämpningen av ICC:s existerande trade finance-regler. För närvarande genomförs också en undersökning om behovet av att uppdatera ISBP754 och UCP600.
  • Ta en tydligare påverkansroll när det kommer till regleringen av trade finance, exempelvis i förhållande till EU:s Banking Package 2021 med föreslagna ändringar till bl.a. kapitalkravsförordningen.
  • EU-kommissionen föreslog under 2021 i det s.k. Banking Package 2021 en färdplan för hur den europeiska finanssektorn skulle bli mer resilient mot externa kriser och chocker, detta genom exempelvis avsevärt höjda kapitalkrav för fullgörandegarantier. ICC har publicerat ett kritiskt policypapper om trade finance-relaterade aspekter i förslaget. I nuläget förväntas förslaget träda i kraft 2025, för att vara fullt implementerat 2032.
+ Läs mer