ICC:s Kommitté för Immaterialrätt
ICC Sveriges kommitté för Immaterialrätt består idag av omkring 30 ledamöter. I kommittén för
Immaterialrätt deltar representanter för Svenska ICC:s medlemmar i egenskap av ledande experter
och sakkunniga inom Immaterialrätt. Två gånger per år kallas kommitténs medlemmar till möte.
Utöver agendan för kommissionens möte diskuteras också aktuella svenska frågor av intresse för
medlemmarna och tillfälle ges att höra initierade talare inom aktuella frågor.
ICC Sverige representeras i kommissionen för Immaterialrätt och i tillhörande arbetsgrupper av
ledamöter från den svenska kommittén för Immaterialrätt. Under kommitténs två möten per år
förbereds den svenska positionen i olika frågor som behandlas av kommissionen och tillhörande
arbetsgrupper. Vidare är det också ICC:s kommitté som ansvarar för att arrangera seminarier och
sprida kunskap om immaterialrätt.
Det huvudsakliga uppdraget som ICC har är att främja investeringsmöjligheter och internationell
handel samt att hjälpa företag att möta de utmaningar och möjligheter som de ställs inför i och
med globaliseringen. Vi arbetar på olika sätt för att förenkla internationell handel och gräns-
överskridande investeringar. En bidragande faktor till främjandet av internationell handel är
skyddet för immateriella rättigheter. Vidare anses skydd av immateriella rättigheter uppmuntra
utvecklingen av kunskapsbaserade industrier samt generera ett gynnsamt klimat för utländska
direktinvesteringar och tekniköverföring.
Aktuellt
ICC poängterar i ett nytt diskussionspapper (se länk till höger på denna sida) hur regleringar
för hur företag får använda sina varumärken och logotyper, påverkar konkurrensen i
konsumenters köpval, företags investeringar i innovation och kvalité, globala handeln och
tillgångarnas värde för företagen. ICC uppmanar beslutsfattare att noga överväga ingrepp
i lagstiftning som bygger på globala överenskommelser om hur immaterialrätten skall regleras
och om nyttan av nya lagstiftningsåtgärder verkligen överstiger den negativa effekten av ett
ingrepp. I första hand bör övervägas mindre ingripande och mindre kostsamma åtgärder för
att uppnå syftet med regleringen, d.v.s. åtgärder som inte riskerar eller åtminstone så lite som
möjligt påverkar företagens möjligheter att använda sina varumärken som
kommunikationsmedel på marknaden.
Det finns många exempel på regleringar som i exempelvis hälso- eller säkerhetssyfte inskränker
företags möjligheter att fritt disponera ett varumärke. ICC ifrågasätter inte att det i vissa fall kan
finnas syften som motiverar inskränkningar i företagens användning av sina rättigheter. Det mest
uppmärksammade är ”plain packaging” för cigaretter, som innebär att cigarettpaket måste vara helt
varumärkesneutrala i sin utformning. Utan att göra någon värdering av en sådan reglering i detta
eller andra enskilda fall eller det bakomliggande syftet för att inskränka företagens rättigheter, vill
ICC dock klargöra att ett ingrepp i företagens rättigheter bör göras utifrån ett angreppssätt som i
första hand kan uppnås utan ingrepp i det immaterialrättsliga systemet. ICC uppmanar således
beslutsfattare att noga väga in immaterialrättsliga och andra konsekvenser av olika regleringar i
sin analys samt att grundligt analysera om åtgärderna är nödvändiga, proportionerliga och på vilket
sätt ändamålet kan uppnåsmed utgångspunkt från att vidta åtgärder som medför så litet ingrepp i
immaterialrätten som möjligt.
ICC har följande råd och uppmaningar till beslutsfattare:
- Var tydlig med vad regleringen ska åstadkomma, överväg vilken åtgärd som är effektivast samt
basera beslut på vetenskaplig grund. - Garantera transparens och att intressenter involveras i beslutsprocessen.
- Analysera påverkan på alla intressenter, försök minimera marknadssnedvridningar och stimulera
investeringar och innovation. - Använd vedertagna regleringar och standarder samt vunna erfarenheter.
Kommitténs ledamöter
Ordförande: Thomas Lindqvist - Hammarskiöld & Co
| Malin Allard | Advokatfirman Cederquist |
| Stojan Arnerstål | Institutet för immaterial-, marknadsföring- och konkurrensrätt |
| Marcus Ateva | Advokatfirman MarLaw AB |
| Robin Berzelius | AWAPATENT AB |
| Eva Blum | Advokatfirman Vinge KB |
| Christopher Büller | Advokatfirma DLA Piper Sweden KB |
| Karin Cederlund | Sandart & Partners Advokatbyrå |
| Bengt Domeij | Uppsala Universitet |
| Bodil Ehlers | Kastell Advokatbyrå AB |
| Jan Fager | JM Fager juridik & marknadsföring |
| Anette Henrysson | Advokatfirman Vinge KB |
| Ivan Hjertman | IP Interface AB |
| Åsa Johansson | Philip Morris AB |
| Per Josefson | Mannheimer Swartling Advokatbyrå |
| Patrick Krassén | Svenskt Näringsliv |
| David Leffler | Synch Advokat |
| Richard Lewinson | Tetra Laval |
| Henrik Lindström | Ramberg Advokater |
| Christer Löfgren | BrandNews och PatentEye |
| Katarina Nilsson | Stora Enso |
| Per Jonas Nordell | Stockholms universitet |
| Erik Sandgren | Gernandt & Danielsson |
| Lena Seratelius | Advokatfirman ReklamJuridik i Sverige AB |
| Stina Sjögren Paulsson | Scania |
| Matilda Stenman | Philip Morris AB |
| Sophia Spala | Setterwalls Advokatbyrå |
| Fredrik Ståhl | Time Advokatbyrå KB |
| Carl Wendt | Noréns AB |
| Karin Westerberg | Sandart & Partners Advokatbyrå |
| Stefan Widmark | Kastell Advokatbyrå |
| Henrik Wistam | Advokatfirman Lindahl KB |
| Sanna Wolk | Uppsala Universitet |