Marknadsföring

ICC har unika förutsättningar för att på det globala planet ge vägledning om reklam och marknadsföring. Som näringslivets världsorganisation med tusentals anslutna företag från alla branscher och regioner har ICC varit en ledande normgivare sedan 1937, då ICC Code on Advertising Practice (ICC:s Regler för Reklam och Marknadskommunikation) gavs ut första gången.

Alltsedan dess har ICC-reglerna varit grundläggande för självregleringens uppbyggnad runtom i världen. Dessa egenåtgärder har skapat förtroende hos konsumenterna genom att säkerställa att reklamen är hederlig, laglig, vederhäftig och fri från stötande inslag samt att rättelse kan ske snabbt och enkelt när överträdelser inträffar.

Arbetet med att utarbeta och revidera ICC:s Regler för Reklam och Marknadskommunikation utgår i Sverige ifrån ICC:s Marknadsföringskommitté. Det är även i Marknadsföringskommittén som övrig självreglering inom marknadsföring diskuteras och utarbetas. I ICC:s arsenal av självreglering på området även regler för marknadsundersökningar samt riktlinjer för ansvarsfull reklam för mat och dryck.

Nedan återfinns samtliga ICC:s regler och verktyg inom marknadsföring samt länkar till organ i Sverige för bedömning av efterlevnaden av regler inom marknadsföring.

Mer information om självreglering inom marknadsföring.

 

Aktuellt

ICC Discussion Paper on Labelling and Packaging Measures impacting on Brand Assets

ICC poängterar i ett nytt diskussionspapper ( se länk nedan) hur regleringar för hur företag får använda sina varumärken och logotyper, påverkar konkurrensen i konsumenters köpval, företags investeringar i innovation och kvalité, globala handeln och tillgångarnas värde för företagen. ICC uppmanar beslutsfattare att noga överväga ingrepp i lagstiftning som bygger på globala överenskommelser om hur immaterialrätten skall regleras och om nyttan av nya lagstiftningsåtgärder verkligen överstiger den negativa effekten av ett ingrepp. I första hand bör övervägas mindre ingripande och mindre kostsamma åtgärder för att uppnå syftet med regleringen, d.v.s. åtgärder som inte riskerar eller åtminstone så lite som möjligt påverkar företagens möjligheter att använda sina varumärken som kommunikationsmedel på marknaden.

Det finns många exempel på regleringar som i exempelvis hälso- eller säkerhetssyfte inskränker företags möjligheter att fritt disponera ett varumärke. ICC ifrågasätter inte att det i vissa fall kan
finnas syften som motiverar inskränkningar i företagens användning av sina rättigheter. Det mest uppmärksammade är ”plain packaging” för cigaretter, som innebär att cigarettpaket måste vara helt varumärkesneutrala i sin utformning. Utan att göra någon värdering av en sådan reglering i detta eller andra enskilda fall eller det bakomliggande syftet för att inskränka företagens rättigheter, vill ICC dock klargöra att ett ingrepp i företagens rättigheter bör göras utifrån ett angreppssätt som i första hand kan uppnås utan ingrepp i det immaterialrättsliga systemet. ICC uppmanar således beslutsfattare att noga väga in immaterialrättsliga och andra konsekvenser av olika regleringar i sin analys samt att grundligt analysera om åtgärderna är nödvändiga, proportionerliga och på vilket sätt ändamålet kan uppnåsmed utgångspunkt från att vidta åtgärder som medför så litet ingrepp i immaterialrätten som möjligt.

ICC har följande råd och uppmaningar till beslutsfattare:

  1. Var tydlig med vad regleringen ska åstadkomma, överväg vilken åtgärd som är effektivast samt
    basera beslut på vetenskaplig grund.
  2. Garantera transparens och att intressenter involveras i beslutsprocessen.
  3. Analysera påverkan på alla intressenter, försök minimera marknadssnedvridningar och stimulera
    investeringar och innovation.
  4. Använd vedertagna regleringar och standarder samt vunna erfarenheter

 

ICC Statement on Code Interpretation: Reference Guide on Advertising to Children

ICC:s Regler för Reklam och Marknadskommunikation (ICC:s Regler) har sedan 1937 väglett näringslivet i hur man bedriver marknadsföring på ett etiskt sätt. Bl.a. inkluderar den principer för hur näringslivet etiskt ska hantera marknadsföring riktad till barn och ungdomar. I ett tillägg (se ICC Statement on Code Interpretation […] nedan) publicerat i december 2016 förtydligar ICC att man gör skillnad på barn och ungdomar. I ICC:s Regler ska ”barn” förstås som barn 12 år eller yngre, och ”ungdom” som tonåringar under 18 år.