Inför Davosmötet ropar många sedvanligt på en global koldioxidskatt. Det är utsiktslöst. För att klimatambitiösa, internationellt verkande företag verkligen ska kunna bidra behövs andra åtgärder inom politik och näringsliv. Det skriver vår generalsekreterare, Susanna Zeko, tillsammans med Johan Florén, Sjunde AP-fonden, Mikael Karlsson, docent och klimatforskare samt Ingrid Sidenvall Jegou, handelsexpert och senior konsult, 2050 Consulting, i en debattartikel på SvD.se idag.
Återigen toppar klimatkrisen World Economic Forums årliga rapport om globala risker. Samtidigt blir politiken i allt fler länder mer populistisk och nationalistisk, till nackdel för samarbete, investeringar och handel. Det är oroväckande och försvårar internationell klimatpolitik, även om vi med glädje ser att FN-samarbetet tar viktiga steg framåt på varje partsmöte.
Många företag och företagssammanslutningar stärker sitt klimatarbete och efterfrågar åtgärder från samhället och branschorganisationer för att förbättra marknadsmöjligheterna för klimatsmarta produkter – även internationellt. Parallellt finns dock företag som stöder klimatarbetet i sin externa kommunikation, samtidigt som de finansierar organisationer som försöker begränsa nödvändig lagstiftning. Att försöka backa in i framtiden genom lobbyinsatser mot skärpt klimatlagstiftning är dock varken effektivt eller önskvärt.
Ser vi till vetenskapen räcker de hittills planerade åtgärderna inte alls. Det visar IPCC:s senaste rapport om 1,5 graders global uppvärmning. De ekonomiska riskerna är enorma. Därför räcker det inte att ropa i det tomma på en global koldioxidskatt, som med all sannolikhet är omöjlig att förverkliga.
Det behövs istället både skärpta och nya styrmedel, som stödjer och pressar offentliga aktörer och företag. Särskilt globalt verksamma företag, som bidrar på ett avgörande sätt i klimatarbetet med innovationer, finansiering, teknikutveckling och teknikspridning, möter utmaningar.
Tyvärr är klimatpolitiken alltför outvecklad på det internationella planet. Obefintliga eller nationellt varierande koldioxidpriser och regleringar komplicerar den globala marknaden. Inte ens i EU finns stöd för en gemensam koldioxidskatt. I en ny rapport från Sjunde AP-fonden (AP7), Internationella Handelskammaren Sweden (ICC) och 2050 Consulting visar vi att en rad stora globala företag därför efterlyser skärpt klimatpolitik, klimatanpassad handelspolitik och skarpa åtgärder från företagens sida.
När vi frågar 15 internationella företag från tre kontinenter framträder bilden att klimatarbete och lönsamhet går hand i hand för ambitiösa företag. Klimatfrågor spelar ofta en tung roll vid investeringsbeslut – tillgång till förnybar energi och närhet till marknader som formas av klimatpolitik anses viktigt för investeringars avkastningspotential. Men politiken för energi, handel och investeringar lägger inte den grund som behövs för höga klimatambitioner. Bland de mest klimatambitiösa företagen upplevs ett antal hinder, såsom:
- subventioner till fossila bränslen som försvårar företagens klimatarbete på olika marknader;
- varierande koldioxidpriser, produktkrav och standarder, vilket kan snedvrida konkurrensen mellan producenter i olika länder och mellan substituerbara produkter;
- tullar och skyddsåtgärder som fördyrar tillgången på viktiga insatsvaror, såsom återvunnet material och komponenter för förnybar energi;
- avsaknad av hållbar infrastruktur för internationella transporter.
Den sammantagna effekten är att utbudet av klimatsmarta produkter och tjänster fördyras och försenas, trots att företagen ofta har de tekniska lösningar som krävs för att möta klimathotet. Efterfrågan är också för svag, från både det offentliga och det privata.
Därför behöver nya beslut fattas i politiken och inom näringslivet. Vi vill se följande fyra förslag diskuteras i Davos:
- Signalera varåt samhället är på väg: Politiken måste skicka tydliga och långsiktiga signaler, genom kraftfulla och konsekventa styrmedel som driver på omställningen. Företagen själva behöver signalera att den nödvändiga tekniken finns och att omställningen är möjlig och önskvärd.
- Sätt koldioxidpris med klimatklubbar:Istället för att propsa på ett utopiskt globalt koldioxidpris, och därmed avleda uppmärksamhet från mer realistiska åtgärder, behöver beslutsfattare och företag skyndsamt vidta kraftfulla åtgärder. Politiken måste prissätta koldioxid dels hemma, dels på större geografisk nivå i så kallade ”klimatklubbar”, exempelvis genom länkade utsläppshandelssystem. Stora företag behöver parallellt införa interna koldioxidpriser.
- Efterfråga klimatrelevanta produkter: Politiken måste stärka efterfrågan på klimatrelevanta produkter, exempelvis genom skarpare miljökrav i offentlig upphandling. Företagen själva behöver öka efterfrågan på klimatrelevanta produkter genom att beakta sina klimatutsläpp längs leverantörskedjan.
- Klimatsäkra handels- och investeringsavtal:Inom politiken behöver klimatfrågan lyftas i handels- och investeringsavtalen, dessa måste ”klimatsäkras”. Bland företagen behöver långt fler än idag engagera sig i diskussionerna om handels- och investeringsavtal.
Näringslivets internationella affärer – handel och investeringar – kan bidra till att nå klimatmålen. För att utnyttja potentialen behöver förutsättningarna ändras. De fyra åtgärderna ovan räcker inte hela vägen, och måste givetvis konkretiseras, men skulle bidra till att skruva stora globala produktionsprocesser och varuflöden åt rätt håll. Istället för en utopisk global koldioxidskatt finns många konkreta åtgärder som går att genomföra här och nu. Vi vill se svenska politiker och företagsledare förnya diskussionen vid Davosmötet.
Susanna Zeko
generalsekreterare, Internationella Handelskammaren Sweden (ICC)
Johan Florén
chef kommunikation och ägarstyrning, Sjunde AP-fonden
Mikael Karlsson
docent KTH, klimatforskare
Ingrid Sidenvall Jegou
senior konsult, 2050 Consulting, handelsexpert