Samarbete över sektors- och landsgränser och en anpassad lagstiftning är två viktiga saker som krävs för att ställa om till en mer cirkulär ekonomi, menade panelen på fredagens seminarium i Göteborg.

Seminariet arrangerades av ICC Sweden, Ragn-Sells, Folksam och Västsvenska Handelskammaren. Modererade gjorde Pär Larshans från Ragn-Sells, som inledde med att låta publiken skapa en önskelista över vad de ville få ut av seminariet. Verktyg, hinder, ekonomiska incitament och exempel på hållbara affärsmodeller var några av de punkter som gästerna bad talarna att fördjupa sig i.

Tord Svedberg, VD på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättade om IVL:s projekt där de räknat på hur mycket CO2-utsläpp som kan minskas vid kontorsrenoveringar genom relativt enkla metoder, till exempel att ta tillvara på glaspartier, skrivbord och stolar. 1,3 miljarder kronor och 25 000 ton avfall kan sparas varje år i Sverige om kontor återbrukar istället för att köpa nytt. Exempelkontoret kan vid en renovering spara 7,1 ton avfall bara genom att återbruka sina skrivbord.

Karin Stenmar, hållbarhetschef på Folksam, menade att omställning handlar om överlevnad och att det blir allt tydligare att det finns lönsamhet i hållbarhet. Genom att erbjuda cirkulära försäkringar har Folksam, som är ägs av sina kunder, gjort besparingar på nästan 30 miljoner kronor. Kundnöjdheten har ökat samtidigt som Folksam inte behöver höja sina premier. Ett hinder har dock varit de fördomar som finns inom företaget om att kunder alltid vill ha en helt ny produkt, istället för en lagad, när de anmäler till exempel en skadad telefon.

Pär Larshans berättade om visionen för Ragn-Sells: de kommer bli en materialleverantör i framtiden, inte ett avfallsbolag. Han poängterade att det är viktigt för företag att ha en förmåga att ställa om och hänga med i utvecklingen för att inte försvinna helt.

Jernkontoret är branschorganisation för Sveriges största utsläppare av CO2, stålindustrin. Robert Eriksson, forskningschef, berättade att stålindustrin har som mål att bara släppa ifrån sig samhällsnyttiga produkter år 2050. För att lyckas krävs samarbete och utveckling av en cirkulär  infrastruktur. Jernkontoret har dessutom utvecklat en 2030-kompass som kan hjälpa till att kartlägga hur de olika stålprodukterna relaterar till de olika globala målen och vilka insatser som behöver göras.

Åsa Degerman från Essity, som bland annat producerar TORK:s pappershanddukar, poängterade att konsumentbeteende spelar en stor roll i utvecklingen av den cirkulära ekonomin. De försöker utforma badrum, med hjälp av beteendevetenskap och forskning på nudging, för att göra det så enkelt som möjligt för konsumenter att slänga sina pappershanddukar på rätt sätt. Något som varit ett hinder är lagstiftningen som säger att kommuner ska ta hand om hushållssopor. Ett projekt har inletts i Mölndal där TORK har fått dispens för att kunna samla in sina pappershanddukar för återvinning.

I den avslutande paneldiskussionen framkom önskemål om ett anpassande av lagstiftningen, till exempel en skärpt kemilagstiftning och en avreglering av kommunernas monopol på hushållsavfall. En enig panel uttryckte stort hopp om konsumenternas framtida möjligheter att påverka företag i rätt riktning – mot en mer cirkulär ekonomi.