Med tanke på digitaliseringens ökande betydelse i affärslivet har ICC publicerat en genomgång av konceptet internet of everything. Bland annat presenteras för- och nackdelar med användandet, men även vad företag och politiker kan göra för att underlätta användandet.
Internet of everything är ett begrepp som innefattar ett flertal typer av teknik. ICC fokuserar på fyra av dessa: Internet of things, machine to machine, industrial internet och industrie 4.0. Internet of things är apparaters möjlighet att kommunicera med varandra genom internet. Konceptet machine to machine brukar användas när det talas om direkt kommunikation mellan apparater, vilket inte behöver ske genom internet. Detta kan till exempel ske genom lokala nätverk. Industrial internet avser integrationen av fysiskt maskineri och sensorer. Ett exempel på detta är förarlösa bilar, vilka styrs av ett flertal sensorer som instruerar styrningen i realtid. Industrie 4.0 syftar slutligen till den fjärde industriella revolutionen, vilket är digitaliseringen av produktion.
För att teknologin ska kunna användas på ett effektivt sätt krävs möjligheter för olika typer av teknik att samarbeta. Data ska inte bara samlas in, den ska ofta även analyseras. Detta sker ofta genom big data och molntjänster. Data måste därför kunna flyttas smidigt över nationsgränser. Då detta spelar en viktig roll i användandet av internet of everything tas även detta upp i dokumentet.
ICC anser att samarbetet mellan den privata och den offentliga sektorn behöver utvecklas. Detta skulle underlätta för forskning och ledarskap i skapandet av effektiva policys som gör det möjligt att utnyttja internet of everything till fullo, samtidigt som samhällsmål om exempelvis skydd av privatliv och säkerhet uppnås. Målet ska vara att policys har så liten effekt på handel som möjligt. ICC har presenterat denna position mer ingående i ett annat policyuttalande om dataflöden som finns att läsa här.
Dokumentet finns att läsa i sin helhet på denna länk.