Möte i ICC:s kommitté för finansiella tjänster och försäkring
Dataskyddsförordningen och konsekvenser av långvarig minusränta stod på agendan när ICCs kommitté för finansiella tjänster och försäkringar sammanträdde under tisdagsmorgonen.
Mötet inleddes med en genomgång av kommitténs arbete med att utveckla en guide om outsourcing av finansiella tjänster och försäkring. Författargruppen inväntar nu slutgiltiga kommentarer från nationalkommittén, och kommer efter färdigställande att även cirkulera guiden till andra nationalkommittéer på remiss.
Därefter följde en presentation av Kerstin Hessius, VD på Tredje AP-fonden, som pratade om vilka effekter man kan vänta sig av en räntehöjning. Kerstins syn var att även om det finns vissa risker så kommer det inte bli några förödande konsekvenser av en räntehöjning. Hon påpekade dock att effekterna av en räntehöjning blir större ju längre vi lever med en låg ränta.
När detta var avklarat inleddes den största punkten på agendan vilket var dataskyddsförordningen. Denna del inleddes med en presentation av Kristina Svahn Starrsjö, Generaldirektör för Datainspektionen. Kristina gav en överblick om hennes och Datainspektionens syn på dataskyddsförordningen. Behovet av denna nya förordning grundar sig bland annat på ett behov av modernisering och harmonisering av nuvarande lagstiftning. Det nuvarande direktivet är från 1995, vilket innebär en brist på kompatibilitet med dagens digitala samhälle. Behovet av harmonisering grundas i det faktum att alla länder inom EU har väldigt varierande lagstiftning. Några av de viktigaste förändringarna inkluderar ett utvidgat tillämpningsområde samt sanktioner mot överträdelser.
Christofer Fjellner, Europaparlamentariker (M) följde upp Kristinas presentation med att tala om sin egen syn på dataskyddsförordningen, och även hur denna diskuteras i Bryssel. Som handelspolitiker lyfte Christofer sin oro för förordningens inverkan på internationella dataflöden som är nödvändiga för modernt näringslivs produktion och handel. Christofer menade att även om ambitionen med en dataskyddsförordning är ”jätteviktig och jätteriktig”, lämnade slutprodukten mycket övrigt att önska. Bland annat innehåller förordningen ungefär 80 öppna klausuler, vilket kan vara tilltalande eftersom länder får mer handlingsutrymme. Problemet är att man då inte får ett harmoniserat regelverk i EU som var målet. Som regelverket ser ut nu uppstår det problem när osäkerhet och sanktioner kombineras.
Efter Kristina Svahn Starrsjös och Christofer Fjellners anföranden höll Jan Hedquist, KPMG, en modererad diskussion med de båda. Under detta segment lyftes dels att det finns en hel del harmoniseringsproblem länderna emellan, och att förordningen inte innebär någon långtgående modernisering, samtidigt som den ökar osäkerheten för företag.
