Därför kommer Internationella Handelskammaren, ICC, under onsdagen att överlämna förslag på nödvändiga reformer av världshandelsorganisationen WTO till generaldirektören Roberto Azêvedo.
Digitaliseringen har medfört helt nya förutsättningar för internationell handel. Dataöverföring är i dag i stort sett ett måste för alla företag. Modernt företagande kan inte bedrivas om inte data kan flöda mellan länder.
En annan utveckling är det ökade tjänsteinnehållet i handel. Tjänster ger det dominerande bidraget till ekonomin och traditionell industriproduktion är alltmer beroende av tjänster, inte minst datadrivna. Detta betyder att handelshindren blir nya och därmed kräver nya åtgärder.
Dagens WTO-regelverk har inte uppdaterats i takt med handelns utveckling, utan hanterar områden som varor, tjänster och data i separata silos. Därför blir det svårt, om inte omöjligt, för WTO att åtgärda de handelshinder som vi i näringslivet möter idag.
Det är mot den bakgrunden som ICC i dag överlämnar följande rekommendationer som återspeglar de behov, hinder och utmaningar som WTO behöver adressera:
– Öka transparensen och skapa relationer till relevanta aktörer. Vi förstår behovet av att handelsförhandlingar bedrivs under förtroendefulla former, men ser ändå ett stort utrymme för att öka transparensen i WTO:s processer. Med högre transparens kan den i dag kärvande organisationen bygga tillit och förståelse för komplexiteten i att utveckla och underhålla multilaterala handelsregler.
I dag är det uteslutande medlemsländer som förhandlar i WTO. Vi föreslår att man öppnar upp och låter civilsamhälle och näringslivsorganisationer komma till tals så att organisationen får in fler perspektiv från de som direkt påverkas av WTO:s regler.
– Uppdatera befintliga regler för att fungera för framtiden. Sedan WTO bildades har handeln utvecklats på ett sätt som ingen kunnat förutspå. För att inte riskera att framtidens regelverk blir omoderna innan de på allvar hunnit träda i kraft behöver en uppdatering ske teknikneutralt och med höga ambitioner.
Dataflöden genomsyrar i dag all ekonomisk aktivitet och nya regler måste därför tillåta att data flödar över landsgränser. Ytterligare ett viktigt steg i reformen av WTO är att begränsa möjligheten för avancerade ekonomier att själva deklarera sig som u-länder.
U-länder i WTO har rätt att erhålla ”särskild och differentierad behandling”, vilket innebär vissa undantag i förhandlingarna. Självklart ska fattiga u-länder erbjudas undantag, men detta kan inte gälla avancerade tillväxtekonomier. Näringslivet efterlyser rättvisa villkor för alla.
– Öka takten i utvecklingen av nya regler. WTO är i dag en långsam, om inte stillastående, regelutvecklare. Vad näringslivet vill ha och behöver är en organisation som sätter pragmatism över idealism, och som visar att WTO kan agera.
Det här handlar inte bara om att WTO behöver moderniseras för att omvärlden förändras, utan även för att organisationens förhandlingsstruktur i sig är begränsande.
När samtliga 164 medlemsländer inte kan komma överens behöver WTO vara flexibel i att hitta nya vägar framåt för att fortsätta vara relevant. Plurilaterala förhandlingar som hålls öppna för alla länder att löpande ansluta sig till är en sådan väg.
När det första frihandelsavtalet för IT- och telekomprodukter (ITA-1) slöts 1996 deltog 29 länder, en siffra som vid utvidgandet av avtalet 2015 hade ökat till 50. I dag har 82 medlemsländer förbundit sig till att eliminera tullar på it- och telekomprodukter som omfattas av avtalet. Länderna står tillsammans för runt 97 procent av handeln med dessa produkter.
Plurilaterala förhandlingar pågår nu bland annat inom e-handelsområdet. Bästa sättet att stötta dessa är att etablera tydliga ramverk för hur plurilaterala förhandlingar ska gå till.
– Återställ förtroendet för WTO:s tvistlösningssystem. Vissa länder och företag följer stundvis inte det multilaterala handelsregelverket. Det är då av yttersta vikt att det finns ett fungerande tvistlösningssystem.
På senare tid hotar inte minst Donald Trumps kritik och vägran att nominera nya medlemmar till WTO:s överprövningsorgan systemets själva existens. Problemet är akut. Om den amerikanska blockeringen kvarstår i december finns bara en medlem kvar. Lagom till WTO:s 25-årsdag kommer överprövningsorganet upphöra att fungera.
Det här kräver en snar lösning. Vi vet att WTO:s medlemsländer arbetar med frågan men näringslivet är i behov av resultat.
Åtgärder måste vidtas som påskyndar och effektiviserar handläggningen av tvister både av paneler och av överprövningsorganet. Långsiktigt behöver tvistlösningssystemet reformeras för att förtroendet ska återställas.
– Visa att WTO kan generera globala resultat. Den enda pågående multilaterala förhandlingen i WTO gäller att till december förbjuda subventioner av illegalt, oreglerat och orapporterat fiske samt subventioner som bidrar till överfiske. Detta i enlighet med FN:s globala mål och ett beslut vid WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires 2017. Dessvärre ser det ut som om WTO än en gång inte kommer att hålla sin egen tidtabell.
Ett företag som inte kan leverera på uppsatta mål straffas av aktieägare och hotar på sikt sin egen existens. Näringslivet anser att WTO:s medlemsländer måste ta det ansvar som ligger framför dem för att återupprätta förtroendet för att det multilaterala samarbetet kan generera globala resultat.
En sund handelspolitik är en grundläggande del för att vi ska nå 2030-agendans hållbarhetsmål och näringslivet vill vara med att bidra till detta.
Fredrik Cappelen, ledamot ICC Executive Board
Fredrik Persson, ordförande Svenska internationella handelskammaren ICC
Marcus Wallenberg, kassaförvaltare
Susanna Zeko, generalsekreterare
publicerad i DI Debatt 9 oktober 2019